gift med(1): Ogmund Guttormson
gift med(2): Anders Oggmundsson
gift med(3): Hallstein Torleivsson

Händelse Datum Plats Källa
Födelse omkr 1281 Norge Egen beräkning
Död före 1363 Norge, Steinkjer, Egge Roger de Robelin

Familj med Hallsten TORLEIFSSON (1272 - 1345)
Barn: Nicolaus (Nils) HALLSTENSSON (1300 - 1353)

Noteringar
Flera forskare hävdar att denne Sigrid Håkonsdotter är identisk med Sigrid Håkonsdotter Bolt , som också var gift med Ogmund (Hirdt Jore) Guttormsson, riddare och hirdstjore, nämnd 1339- 1354 i Norge. De hade en son Olaf född cirka 1320. Hallsten Torleifsson är känd till 1345. De t kan dock ha skett en sammanblandning av Egge i Steinkjer, Tröndelag och Egge i Ringerike, N orge. Det troliga är att denna Sigrid kanske är från Egge i Ringerike, Norge. (Egen sammanstä llning)
Sigrid Håkonsdotter, född Ringerike, Norge, död 1363 i Egge, Trondheim, Norge. Hon var dotte r till Håkon Ogmundsson, född 1260 Viken, Norge och död 1346. (Källa: Ingvar Sahlin)
Vid mitten av 1300-talet drabbades Europa och Asien av den svåraste och kanske mest kända far soten, vilken i Sverige kom att benämnas digerdöden. Enligt de nordiska traditionerna inkom p esten till oss via ett engelskt fartyg, som anlände till Bergen i Norge år 1349. Härifrån spr eds den sedan till det övriga Norden. Bortemot hälften av dåtidens norrmän skall ha avlidit s om en följd av pesten och följdepidemierna. Inga jämtländska brev nämner pesten. Nils Ahnlun d har emellertid pekat på indirekta bevis för digerdödens härjningar i landskapet, dels det f aktum att de jämtländska breven drastiskt avtar efter år 1350, dels att de jämtländska lagmän nen Jörund och Halvard, som nämns i brev år 1349, tycks ha avlidit.I alla landskap finns de t folkliga sägner, som berättar om digerdödens härjningar. I exempelvis Ragunda skall rök h a kommit ur endast sju skorstenar, i Alsen ur en enda. I Lockne skall endast fyra människor h a överlevt, medan bara två yngligar skulle ha blivit i livet i Hede, Härjedalen. Från Hammerd al berättas, att då man inte längre orkade med att föra liken till kyrkogården, lade man de m helt sonika på marken med stockar tvärsöver, som skydd mot rovdjur. Naturligtvis har man oc kså satt landskapets ödesbölen i samband med digerdöden. (Källa: Jämten 1993, sid 51 - ff, St efan Brink)